Mellan 2014 och 2022 regerade en blågrön majoritet i Växjö. Kommunalrådet Oliver Rosengren (M), 22 år vid tillträdet, var ordförande för arbete- och välfärdsnämnden och styrde bidragspolitiken efter devisen ”så lite som möjligt, så sällan som möjligt, till så få som möjligt”. I praktiken innebar det att kommunen överklagade alla förvaltningsrättsbeslut som var mer generösa än vad socialnämnden beslutat, och att de räknade av allt man kunde räkna av på försörjningsstödet. Målet var den skarpaste arbetslinjen i hela Sverige med de tydligaste kraven på motprestation, vilket innebar heltidssysselsättning för dem med försörjningsstöd. 

I telefon från sitt arbetsrum som nuvarande riksdagsledamot för Moderaterna, förklarar Oliver Rosengren hur han ser på saken:
– Ju högre upp du lägger taket, desto närmare kommer du tröskeln där försörjningsstödet hamnar för nära vad du kan tjäna på att jobba. Varje krona som betalas ut i ekonomiskt bistånd skjuter egen försörjning en krona längre bort.  

Oliver Rosengren tror på idén med det kommunala självstyret. Att en kommun gör bättre, eller annorlunda, ser han inte som ett problem.
– Om inte politiken får lov att påverka så kan man ju lika gärna avskaffa den lokala demokratin. Jag har varit en av dem som opponerat mig mot likvärdighetsivern. 

2019 införde det blågröna styret i Växjö en ny bidragsregel som ställde till rabalder. 
– Jag minns det så väl, säger Rosengren. Jag upptäckte det av en slump, att om en person över 18 inte gick till skolan, och blev av med sitt CSN, så kompenserades inte den förlusten av försörjningsstödet. 

Pengarna räknades som en fiktiv inkomst – det vill säga en inkomst som borde ha funnits där om alla i familjen skött sig. Om personen i fråga däremot var under 18 år kompenserade socialtjänsten förlusten av studiestödet. 

Det var i alla fall vad Oliver Rosengren och hans partikollegor såg när de läste de domar som fanns att tillgå då. 
– Ingen hade gett sig i kast med detta, det fanns inget tydligt lagrum. 

De beslutade därför att införa en ny riktlinje som sa att socialtjänsten inte fick kompensera för förlusten av CSN, även för dem under 18 år. Deras argument handlade bland annat om rättvisa. De tyckte att det var fel att familjer som hade försörjningsstöd skulle kompenseras för förlusten, medan familjer som inte hade det blev utan. Lagstiftaren hade dessutom bedömt att indraget CSN var en verksam sanktion riktad mot ungdomar som inte gick till skolan, så varför skulle de då gå emot lagstiftaren, undrade Rosengren.

Fanns det en risk att ni straffade familjer som redan hade det mycket svårt ekonomiskt? 
– Vi vände och vred på den här frågan förstås. Den här gruppen, ungdomar i familjer med ekonomiskt bistånd, är de som har störst behov av skolnärvaro och lärarledd undervisning. Därför tyckte vi att det var märkligt att just de inte skulle drabbas av någon sanktion. Vi såg att det var kontraproduktivt.  

Den politiska oppositionen gick dock i taket. Martin Edberg (S) sa till Smålandsposten: ”Detta är horribelt. Jag måste andas två gånger och lugna ner mig, så jag inte säger något dumt.”

Gick i taket gjorde även kommunens egen utredare, Mats Karlsson. Han ifrågasatte om det var lagligt att genomdriva ett förslag som skulle leda till att familjer i praktiken tvingades leva under existensminimum. Mats Karlsson anklagade även den blågröna majoriteten för att ha satt i system att driva igenom ändringar lokalt genom att trotsa olika domar och lagbestämmelser. Han överklagade beslutet ända upp till Kammarrätten. 

Oliver Rosengren menade i sin tur att deras beslut ledde till att det blev lika för alla och att det ökade sanno-likheten för att barnet skulle återvända till skolan. 
– Vi hade en långsiktig syn på barnets bästa. Jag har stor respekt för att det kan bli sämre på kort sikt, att det i detta nu blir lite kämpigare. Men med rätt stöd och hjälp, kan alla vara i skolan, säger han. 

Under tiden som kommunalråd i Växjö reste Oliver Rosengren runt till många kommuner och pratade om Växjölöftet. Han berättade då även om beslutet de tagit att alltid räkna uteblivet CSN som fiktiv inkomst. 
– Många kommuner sa, det här måste vi också göra. Men jag vet inte hur många som i slutändan gjorde det.

Kammarrätten beslutade att Växjö kommun hade rätt att sätta upp egna riktlinjer, men ville inte uttala sig i den enskilda frågan. Den bör prövas i ett specifikt fall istället, menade rätten.